Vi önskar God Jul!

Vi väntar på julen och jobbar med en julbok

I julboken har vi arbetat tematiskt och blandat ämnena bild, musik, engelska, matematik, NO, SO och svenska. Här kommer några bilder från vårt arbete, mycket mer finns i elevernas julböcker som de tar med sig hem på avslutningsdagen. En provsmak: 

Vi jobbar mot målen:

·        Känna till hur julen firas i några olika engelskspråkiga länder

·        Känna till några olika julsånger från olika delar av världen

·        Kunna genomföra enkla systematiska undersökningar (kryddprovsmakning) Planering, utförande och utvärdering

·        Kunna utföra en dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter (kryddprovsmakning)

·        Känna till några exempel på hur forntiden, vikingatiden och medeltiden kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck (ex julmat, lucia, folklore)

·        Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer. (julmusikal)

·        Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen samt centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln.

·        Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. (olika faktatexter, filmer)

·        Handstil samt att skriva, disponera texter för hand (julkort)

·        Kunna läsa och följa samt själv skriva instruerande texter, till exempel arbetsbeskrivningar (ljusstöpning, pyssel, bilduppgift )

·       Känna till konstverk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar (Jenny Nyström)

Dessutom arbetade vi med Alfred Nobel och de olika nobelprisen, återvinning vid ljusstöpning, problemlösning i matematiken och knep och knåp, korsord. 

klassernas rappar!

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.
Vi har i RAP-projektet arbetat med följande byggstenar som nämns i skolverkets kursplan för ämnet Musik:
* Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.
* Musik tillsammans med bild och text. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.
* Skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer.* Rytm och dynamik, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer.
* Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.

Eleverna har röstat fram ett gemensamt tema och skrivit Rap-texter i mindre grupper, till en framröstad musikbakgrund. Vi spelade vi in texterna och sedan ritade eleverna varsin bild som illustrerade texterna. Tillslut klipptes allt ihop till en musikvideo.
Fint jobbat kära elever! /Emelie

I collect...

Just nu i engelska, så lär sig eleverna att på olika sätt uttrycka sig om sina egna intressen, kunna beskriva vad de tycker om att göra på sin fritid. Det kan gälla musikinstrument de spelar på, sporter de utövar eller saker de samlar på. Det rör sig med andra ord om ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Om egna intressen och aktiviteter och om deras olika erfarenheter kring detta. Dessa olika fritidsintressen kommer till uttryck i olika former av samtal, dialoger och intervjuer. De lär sig hur de kan använda olika språkliga strategier för att delta i och bidra till olika samtal genom att ställa frågor, bekräftande fraser och uttryck. Här kommer exempel på vad eleverna berättar om vad de samlar på. De försöker också motivera varför de samlar på en viss sak.

.

Eleverna jobbar mot är att utveckla sin förmåga att:

·        Anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare

·        Formulera sig och kommunicera i tal och i skrift

·        I möten med engelskt talande språk, sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och intressen

Vi tränar på muntlig redovisning

Under v 48 jobbar vi extra mycket med förmågan som handlar om att redovisa sina kunskaper och sitt arbete för andra. Just idag visar vi hur vi gjort fina bildspel som vi presenterat för våra kamrater. 

Målen vi jobbar mot i svenska just nu är att:

- Kunna genomföra en muntlig presentation om ett ämne hämtat från vardagen och att kunna använda stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra den

- Känna till hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation

Vi redovisar de böcker som vi läser

Under v 48 jobbar vi extra mycket med förmågan som handlar om att redovisa sina kunskaper och sitt arbete för andra. Just idag visar vi hur man kan redovisa för en bok man läst. 

Välkommen till vår bokblogg bokpuffarna!

Vi redovisar det vi kan om asagudarna

Under v 48 kommer vi att jobba extra mycket med förmågan som handlar om att redovisa sina kunskaper och sitt arbete för andra. Just idag visar vi hur man kan visa vad man kan om asagudar genom att använda Creaza. Kika in här under veckan som kommer så visar vi fler exempel!

Målen vi jobbar mot i SO just nu är att:

- Känna till några myter och sagor från vikingatiden, från Sverige och Norden

- Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion

- Begreppen religion och livsåskådning

- Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle

Handbollsturnering

Vi var på handbollsturnering i Mimers hus. Vi åkte buss dit. Alla utom en i vår klass var med.

Första matchen förlorade vi. sen hade vi fruktstund, sen fick vi leka i friidrottshallen.

Vi spelade bra i våra lag. Vi mötte 3 klasser. Vi körde tjejerna mot tjejerna och killarna mot killarna. Vi var sportsliga och ärliga. Vi förlorade men det var roligt ändå. Vi lärde oss att vara ärliga om dom andra hade bollen och om vi tog den ifrån dom. Vi var inte ledsna när dom andra vann. Vi lärde oss att samarbeta med att passa bollen till varann. Vi lärde oss ha bollsinne. 

Kunskapskrav årskurs 6 i Idrott och Hälsa:
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten.

Vikingatidssvenskan handlar om berättandet

Under teamarbetet vikingatiden har ett av fokusen varit de nordiska språkens gemensamma historia och skriftspråkets historia i Norden, det andra har handlat om berättandet. På vår skola har vi en fantastiskt duktig berättarpedagog som ibland kommer till klasserna och just igår fick vi besök av Mikael som berättade om Idun och äpplena som håller asarna evigt unga. Fantastiskt att se och lyssna till ett proffs och vi fick lära oss flera berättartricks. Han pratade om hur man kan använda volym, tempo och kroppsspråk. Vi fick också tips om hur man kan förändra sin röst och hitta vår berättarpunkt. Alla tipsen ska vi använda nästa vecka när vi ska presentera Power Points som vi håller på att sätta samman. 

Målen vi jobbar mot i svenska och SO just nu är att:

- Kunna genomföra en muntlig presentation om ett ämne hämtat från vardagen och att kunna använda stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra den

- Känna till hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation

- Känna till några myter och sagor från vikingatiden, från Sverige och Norden

- Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion

- Begreppen religion och livsåskådning

- Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle

Välkommen till trä och metallslöjden

Det här är vår träslöjdslärare Jan-Ove. Vi har en jättefin slöjdsal som alla elever kan få plats i.

På träslöjden bygger vi en amfibiefarkost som kommer att kunna åka i vatten och på land.

Man kan piffa upp sin farkost med former och färger.

Burkarna är som hjul och brädan är formen på bilen.

Några valde att bara göra en båt som sedan skal segla på vatten.

Här är en modell på en båt som nästan är färdig.

Här är några av verktygen som vi använder i slöjdsalen.

Animerad vikingafilm

Vi har i båda klasserna arbetat med att göra en vikingafilm. Vi började med att prata om vad som var typiskt för vikingatiden. Alla tankar samlade vi i en tankekarta på tavlan. Därefter skrev vi ett manus till filmen tillsammans i klassen. Vi utgick från manuset när vi sedan skulle måla bakgrunder och karaktärer. Därefter delade vi upp oss i grupper och varje grupp fick ansvar för att fotografera en del av filmen. Vi drog även lott om vilka som skulle få spela in rösterna. Till slut satte Karin samman filmerna och resultatet ser ni här nedan.

I arbetet med filmen har vi jobbat med ämnena bild, historia och svenska.

Mål vi jobbat mot: 

* Kunna framställa berättande bilder

* Kunna använda tekniker, verktyg och material på ett fungerande sätt för att skapa uttryck

* Inspireras av historien

* Skriva en gemensam berättande text med fungerande struktur och språklig variation

* Kombinera text med ett estetiskt uttryck så att de samspelar och på så vis förstärka och levandegöra textens budskap

* Visa kunskaper om historiska förhållanden under vikingatiden

Förmågor vi jobbat med:

* Kunna och våga diskutera för det man tror på när andra berättar om varför de tror på något annat. (kommunikativ förmåga)

* Fundera över om informationen man hittat är rätt och riktig för att veta om man kan använda den. (procedurförmåga)

* Kommer på lösningar på problem. (analysförmåga)

* Välja det bästa sättet att göra något på för att få bästa resultat.(metakognitiv förmåga)

* Kunna använda ord och begrepp i olika tillfällen. (begreppslig förmåga)

Tore och Runa på vikingatiden

Thorvall och Toras äventyr

Veckans förmåga – Kan förklara och visa hur saker hör ihop

I läroplanen Lgr 11 finns ett antal förmågor som vi ska jobba mot. Dessa tränar vi kontinuerligt på när vi arbetar med olika områden. 

Varje vecka har vi valt att lysa på en särskild förmåga och då lyfta den och titta extra på vad den innebär. Det gör vi genom att i helklass titta på en trappa (se exempel nedan) där eleverna får hjälpa till och diskutera fram vad som ska stå på nästa steg i trappan. Därefter gör vi någon slags övning som tränar förmågan.

Den här veckans förmåga var att kunna förklara och visa hur saker hör ihop. När vi gemensamt hade tittat på trappan fick eleverna två och två fundera på vad det fanns för likheter och skillnader i att leva på vikingatiden och idag. De skrev ner vad de kom fram till och sedan skrev vi gemensamt upp exempel på tavlan. Här är ett exempel på vilka likheter och skillnader två elever kom fram till.

klassiker - texter inspirerade av Robinson

Bilden från 1719 är hämtad på Wikimedia

I klassikerarbetet skrev vi också texter med inspiration från berättelsen om Robinson Crusoe. Målen som vi jobbade mot var att:

- träna på att skriva olika typer av texter – fantasitext

- kunna bearbeta egna texter till innehåll och form

- kunna ge och ta emot respons på texter

- skriva texter för hand och med hjälp av dator

De begreppen som vi diskuterade och använde var: 
karaktär, miljö, handling, budskap, beskrivning, bearbeta och respons.

Vi tränade på de kommunikativa förmågorna samtala, resonera och diskutera med varandra och på att formulera oss i skrift.

Våra äventyr

Publish at Calameo or read more publications.

klassikertips

Under några veckor har vi arbetat med barn och ungdomsklassiker, alla har läst delar av en bok och de allra flesta har läst en hel. Böckerna har varit återberättade av Maj Bylock och till några av böckerna har vi också sett små snuttar av filmer. Uppgifter som hört till är faktatext om Mark Twain, att träna på förutsägelser i skönlitteratur och att göra en liten reklamfilm. Förmågorna som vi har tränat lite extra på är att redovisa och presentera sitt arbete för andra och berätta varför man tycker som man tycker (kommunikativa förmågor) samt att våga testa sig fram (metakognitiv förmåga).

Vi har jobbat mot att:

- kunna läsa en skönlitterär text med flyt

- känna till några betydelsefulla barn och ungdomsförfattare och deras verk

- läsa texter från olika tider från Sverige, Europa och Nordamerika

- kunna använda lässtrategier för att urskilja textens budskap

Begrepp vi har jobbat med:

skönlitteratur, klassiker, recension, karaktär, miljö, handling, budskap och omdöme.

Här visar vi några exempel på tips, allas hittar ni på vår blogg Bokpuffarna - välkomna dit!

Jämföra och storleksordna tal

I matematiken har vi den här veckan arbetat med att jämföra och storleksordna tal. En övning vi gjorde var att spela spelet Störst tal. Det gick till så att vi delade in oss två och två och hämtade en spelplan, en penna samt en tiotärning. En började genom att slå tärningen och placera siffran det blev på platsen för tusental, hundratal, tiotal eller ental. Därefter gick turen över till kompisen som gjorde likadant på sin spelplan. Efter att båda slagit fyra slag var och skrivit in fyra siffror var, jämförde de talen de fått och den som fick störst tal vann. När de spelat ett antal omgångar bytte de till att spela Minst tal istället. Innan alla satte igång att spela pratade vi taktik tillsammans och gav varandra tips på hur man kunde tänka för att vinna.

Här är några kommentarer som sades under spelandets gång:
- Oj, vilken stor skillnad! Han fick bara 641 och jag fick 92755.

- Jag fick över 99 000 förut! Då vann jag för jag fick ett stötte tal, de andra fick något på 50 000.

- Hur vet du att du vann?
- Jag fick minst tal. Om man kollar på första siffran ser man att 0 är mindre än 4.

- Hon vann båda gångerna för hon har fått störst tal både här och här.

- Jag fick en etta och då satte jag den på ental och sen fick jag en åtta och då satte jag den på tusental.

- Kolla, den här omgången blev det bara ett i skillnad 0793 och 0794.

- Nu måste jag slå 6, 7, 8 eller 9 för att vinna.

Mål vi jobbade med:
* Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett fungerande sätt.
* Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt.
* I beskrivningarna kan eleven föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Förmågor vi jobbade mot:
* Samtala, resonera och diskutera med varandra (kommunikativ förmåga).
* Jämför saker, hur de är lika och olika varandra (analysförmåga).
*Välja det bästa sättet att göra något på för att få bästa resultat (metakognitiv förmåga).
* Kunna använda ord och begrepp i olika tillfällen (begreppslig förmåga).

Fartyg

Musiken har vi hämtat på Multimediabyrån

Solrosor

Några vackra sensommardagar arbetade vi med stilleben. Vi tittade noga på en bukett solrosor och målade av dem med pastellkrita. Som inspiration lärde vi oss lite om Vincent van Goghs liv och målningar och några av begreppen som vi tog upp var stilleben, expressionist, naturalist och colorist.

Målen vi jobbade mot var: 

• kunna framställa berättande bilder
• lära oss en teknik att måla med pastell på ritpapper
• kunna måla olika former
•  titta på en målning och säga vad vi ser och känner.

När vi tittade på konstbilder, målade stilleben och pratade om vad som var typiskt i bilderna tränade vi våra förmågor att jämföra saker, hur de är lika och olika varandra (analysförmåga), våga testa sig fram (metakognitiv förmåga) och förstå vad begrepp och ord betyder (begreppslig förmåga). 

Van Goghs bild "Vas med 12 solrosor" ser ut så här:

bildkälla: Wikipedia

Djur i havet

Vi jobbar för fullt med tema Havet och en del av temat har inneburit att vi läst och skrivit egna faktatexter om djur i havet.

Till att börja med valde alla ett djur som lever i eller vid havet. Därefter gjorde alla varsin tankekarta genom att vi läste olika faktatexter och skrev upp viktiga stödord. När vi hittat information om föda, förekomst, utseende, beteende, biotop och fortplantning började vi skriva våra texter genom att göra egna meningar av våra stödord. I slutet av texten skrev vi upp våra källor. Vi pratade om vad en källa är och alla tog information från minst två källor. Till sist ville vi ha en bild till vår text. Då pratade vi om vilka bilder man får använda och sedan valde vi en egengjord bild, från Wikipedia eller NE.

Mål vi jobbat mot är:

•        Läsning av faktatexter
•        Skriva faktatexter
•        Söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor
•        Biologiska begrepp

Förmågor vi jobbat med:

•       Kunna söka efter och samla ihop information man vill ha (procedurförmåga)
•       Kunna sortera information man hittat på ett bra sätt (procedurförmåga)
•       Fundera över om informationen är viktig eller inte (metakognitiv förmåga)
•       Förstå vad begrepp och ord betyder (begreppslig förmåga)

Här kan ni se några av våra texter!

Sjöstjärna

Sjöstjärnan lever i alla hav. Den ligger ofta på botten av havet.

Den äter musslor, fisk, korall och ostron. Den äter genom att vända ut och in på magen.

Den kan lägga upp till 2,5 miljoner ägg varje år.

Deras hud består av blåsor. Den har sugfötter under armarna.

Den har ögon längst ut på armarna.

Källor: Faktakort, www.wikipedia.se och www.ne.se

TJURHAJ

Tjurhajen kan bli upp till 3 meter. Dom är aggressiva och passar sitt område.
Tjurhajen fortplantar sig på sommaren. Äggen kläcks efter 10-11 månader. Ungarna kan vara 1-13 ungar och är 70 cm. Tjurhajen är allätare och kan finnas vid Nordamerika, Afrika, Amazonfloden, Mississippifloden och Zambisifloden. Den äter sälar, andra hajar, unga saltvattenskrokodiler och flodhästar. Tjurhajen är grå på ryggen men vit på magen.
Jag har använt wikipedia och ne.se.

Sköldpadda

Sköldpaddan ser ut som en ödla med skal på. Den kan lägga 200 ägg. Den äter växter. Den brukar vara i varma hav och i sötvatten och på land. Den är väldigt feg. Det finns 300 arter. Munnen består av käkar, den har inga tänder. Munnen ser ut som en näbb.

Källor: Wikipedia.se, NE.se, varldens-djur.se.

Jättebläckfisk

Den äter krabbor, hajar och humrar.
Den lever i grottor och på sandbotten.
Den sprutar bläck när den blir skrämd.
Den är röd och har 3 hjärtan.
Honan lägger sina ägg i taket på grottor.
Den lever i Atlanten.

Källor: wikipedia.se, varldens-djur.se och NE.se

Gäddan

Gäddan är ett rovdjur.Gäddan äter paddor, abborrar och mört. Den är kamoflagefärgad. Färgerna är grönbrun. Den har ränder som är bruna och fläckar som är grönbruna.Den bor i bräckta och söta vatten. Den har sina bon i vassen.Gäddan vaktar sina bon noga.
Källor: www.svenska-djur.se och www.wikipedia.se

Välkommen!

Välkomna alla till vårt galleri!

Här kommer vi att visa upp vårt arbete i fyran. Det kommer att dyka upp text, bilder, filmer och annat som visar hur vi arbetar mot våra mål och hur vi utvecklar våra förmågor. Ibland skriver lärarna, ibland skriver eleverna och ofta skriver vi tillsammans.

Hoppas du har lust att titta in riktigt ofta och skriv gärna kommentarer, det gör bloggen till en mötesplats!