I no:n har
vi jobbat med alperna och fjällen. Vi har bland annat gjort stenciler, målat,
skrivit faktatexter om djur och sett filmer om fjällen och alperna. Snart ska
vi göra ett prov om fjällens och alpernas djur, växter, de olika växtzoner och
näringskedjorna. Vi har också arbetat med likheter och skillnader mellan
fjället och alperna.
Våra mål med
fjället och alperna är:
-Att kunna ge
exempel på några typiska djur och växter på fjället och berätta hur de kan
överleva där.
-Veta vad
som menas med växtzoner.
-Förklara
hur vi människor påverkar fjällens och alpernas natur.
-att kunna
berätta skillnader och likheter mellan fjällen och alperna.
Fyrorna, femmorna och sexorna var i skogen den elfte september 2014. Vi hade olika stationer, bl.a. svampar, smådjur, träd, elden och en poängpromenad när man skulle samla olika föremål i skogen som man skulle göra ett konstverk av. Sedan så skulle vi äta korv i skogen. På eldstationen så pratade Jan-Ove hur man fick elektricitet och hur elden fungerade. Vi skulle leta efter svamp och sedan skulle vi rita av den.
Vi har i svenskan och biologin jobbat med att läsa och skriva faktatexter. Tillsammans läste och jobbade vi med tre olika faktatexter om delfiner, gorillor och myggor. Därefter var det dags att skriva egna texter. Steg ett i skrivandet var att göra en tankekarta eller lista med fakta i form av stödord om ett valt djur. Faktan hämtade barnen från svenska-djur.se, wikipedia och ne. I höstas gjorde vi en liknande uppgift då vi skrev om djur i havet. Det var roligt att se att barnen nu skrev fler stödord på sina tankekartor än i början av fyran.
Steg två var att med hjälp av sina stödord på tankekartan skriva en egen faktatext om sitt valda djur.
När texten kändes klar bytte två elever texter och läste varandras och gav respons. Slutligen gav även vi lärare respons innan eleverna publicerade sina texter på Wikimini - barnens uppslagsverk.
ñkunna
förstå och använda de olika lässtrategierna: förutspå, undersöka, fråga, fånga
och skapa för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
står mellan raderna
ñkunna
använda lässtrategierna för att skriva en faktatext
ñkunna
bearbeta texter, både innehåll och form
ñträna
på att ge och ta emot respons på texten
ñkunna
söka information i olika typer av källor och träna på att pröva källornas
tillförlitlighet
I julboken har vi arbetat tematiskt och blandat ämnena bild, musik, engelska, matematik, NO, SO och svenska. Här kommer några bilder från vårt arbete, mycket mer finns i elevernas julböcker som de tar med sig hem på avslutningsdagen. En provsmak:
Vi
jobbar mot målen:
·
Känna till hur julen firas i
några olika engelskspråkiga länder
·
Känna till några olika
julsånger från olika delar av världen
·
Kunna genomföra enkla
systematiska undersökningar (kryddprovsmakning) Planering, utförande och utvärdering
·
Kunna utföra en dokumentation
av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter
(kryddprovsmakning)
·
Känna till några exempel på
hur forntiden, vikingatiden och medeltiden kan avläsas i våra dagar genom traditioner,
namn, språkliga uttryck (ex julmat, lucia, folklore)
·
Kristendomens betydelse för
värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider
och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
(julmusikal)
·
Ritualer och religiöst motiverade
levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen samt centrala
tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen som
de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln.
·
Lässtrategier för att förstå och
tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de
uttalade och sådant som står mellan raderna. (olika faktatexter, filmer)
·
Handstil samt att skriva,
disponera texter för hand (julkort)
·
Kunna läsa och följa samt
själv skriva instruerande texter, till exempel arbetsbeskrivningar
(ljusstöpning, pyssel, bilduppgift )
· Känna till konstverk från olika tider och
kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar (Jenny Nyström)
Dessutom arbetade vi med Alfred Nobel och de olika nobelprisen, återvinning vid ljusstöpning, problemlösning i matematiken och knep och knåp, korsord.
Vi jobbar för fullt med tema Havet och en del av temat har
inneburit att vi läst och skrivit egna faktatexter om djur i havet.
Till att börja med valde alla ett djur som lever i eller vid
havet. Därefter gjorde alla varsin tankekarta genom att
vi läste olika faktatexter och skrev upp viktiga stödord. När vi hittat
information om föda, förekomst, utseende, beteende, biotop och fortplantning
började vi skriva våra texter genom att göra egna meningar av våra stödord. I
slutet av texten skrev vi upp våra källor. Vi pratade om vad en källa är och
alla tog information från minst två källor. Till sist ville vi ha en bild till
vår text. Då pratade vi om vilka bilder man får använda och sedan valde vi en
egengjord bild, från Wikipedia eller NE.
Mål vi jobbat mot är:
Läsning av faktatexter
Skriva faktatexter
Söka, välja ut och sammanställa information från
ett avgränsat urval av källor
Biologiska begrepp
Förmågor vi jobbat med:
Kunna söka efter och samla ihop information man
vill ha (procedurförmåga)
Kunna sortera information man hittat på ett bra
sätt (procedurförmåga)
Fundera över om informationen är viktig eller
inte (metakognitiv förmåga)
Förstå vad begrepp och ord betyder (begreppslig
förmåga)
Här kan ni se några av våra texter!
Sjöstjärna
Sjöstjärnan lever i alla
hav. Den ligger ofta på botten av havet.
Den äter musslor, fisk,
korall och ostron. Den äter genom att vända ut och in på magen.
Den kan lägga upp till 2,5
miljoner ägg varje år.
Deras hud består av blåsor.
Den har sugfötter under armarna.
Den har ögon längst ut på
armarna.
Källor: Faktakort,
www.wikipedia.se och www.ne.se
TJURHAJ
Tjurhajen kan bli upp
till 3 meter.
Dom är aggressiva och passar sitt område.
Tjurhajen fortplantar sig på sommaren. Äggen kläcks efter 10-11 månader.
Ungarna kan vara 1-13 ungar och är 70 cm. Tjurhajen är allätare och kan finnas vid
Nordamerika, Afrika, Amazonfloden, Mississippifloden och Zambisifloden. Den
äter sälar, andra hajar, unga saltvattenskrokodiler och flodhästar. Tjurhajen
är grå på ryggen men vit på magen.
Jag har använt wikipedia och ne.se.
Sköldpadda
Sköldpaddan ser ut som en
ödla med skal på. Den kan lägga 200 ägg. Den äter växter. Den brukar vara i
varma hav och i sötvatten och på land. Den är väldigt feg. Det finns 300 arter.
Munnen består av käkar, den har inga tänder. Munnen ser ut som en näbb.
Källor: Wikipedia.se, NE.se,
varldens-djur.se.
Jättebläckfisk
Den
äter krabbor, hajar och humrar.
Den lever i grottor och på sandbotten.
Den sprutar bläck när den blir skrämd.
Den är röd och har 3 hjärtan.
Honan lägger sina ägg i taket på grottor.
Den lever i Atlanten.
Källor:
wikipedia.se, varldens-djur.se och NE.se
Gäddan
Gäddan är ett rovdjur.Gäddan
äter paddor, abborrar och mört. Den är kamoflagefärgad. Färgerna är grönbrun. Den
har ränder som är bruna och fläckar som är grönbruna.Den bor i bräckta och söta
vatten. Den har sina bon i vassen.Gäddan vaktar sina bon noga.
Källor: www.svenska-djur.se och www.wikipedia.se